Bättre och bättre dag för dag...

Igår kväll blev Astrid riktigt orolig och ledsen. Efter lite dividerande sattes morfindropp. Den kirurgiska och den onkologiska synen på smärtlindring krockade dock. För att magen skall komma igång bra ville kirurgen att vi skulle ge morfinduttar då det var som jobbigast. Detta är klokt på sitt sätt. Onkologerna menade att om man bestämmer sig för att hon har så ont att hon behöver morfin utöver paracetamol och lokalbedövning i såret så ger man kontinuerligt. Detta för att undvika toppar och dalar och smärtgenombrott. Vi bad dem att prata ihop sig och återkomma då de bestämt sig. Det visade sig att kirurgen bara vågar ordinera morfinduttar eftersom han är rädd för att personalen på onkologisk avdelning öser på med morfin. Så det hela slutade som sagt med ett försiktigt dropp som fungerade bra under natten

Fram emot morgonen var Astrid lite trött och slö men efter att vi sänkt morfindroppet så piggnade hon till. Hon är inte så sugen på att amma än men det går förhoppningsvis bättre i morgon.

Idag fick vi besök (efter att vi bett om att få träffa honom) av narkosläkaren som var ansvarig för Astrid under operationen. Han fick förklara hur det gått till då större delen av blodtransfusionen gått bredvid kärlet. Det är lättare att släppa att det gick fel om man förstår vad som hände. Jag frågade om de hade gjort en avvikelserapportering men han såg frågande ut och tyckte att det räckte att det stod i journalen. Det tyckte inte jag så han skulle fixa detta. Man förundras över att rutinerade läkare inte förstår finessen med avvikelserapportering. Det handlar ju inte om syndabockar utan om att identifiera de svagaste länkarna i vårdkedjan.

I morgon åker Johan hem till Umeå. Det känns skittråkigt att vara här själv. Fast han behövs bättre hemma nu när De jobbigaste dagarna förhoppningsvis är gjorda.

Jag avslutar med senaste fynden på Yll och Tyll. Det skall bli en tröja i deras eget tunna lingarn och en kofta till Astrid.


Den andra bilden visar Hermans "mössa för sjöbusar". Antons är redan klar och i bruk.


Den tredje bilden visar min pump- och stickhörna man ser också det pågående projektet som också kommer från Yll och tylll, en sjal i lingarn. Fast nu när Johan åker blir det mindre sticka och mer hålla bebis.