De sista tre biopsierna visade också vanlig njurvävnad. Detta betyder tydligen inte att det inte är nåt farligt utan att de har missat förändringen. Så Astrid och jag måste göra en sväng till Uppsala. Det finns alltså fortfarande hopp om benign förändring men samtidigt känns det tungt att göra om narkos och biopsier och att framförallt fortsatt väntan. Så på söndag flyger vi igen och sen på måndag är det dags.
Den specialistläkare som var ansvarig för Astrid i Uppsala gav ett mycket seriöst och kompetent intryck. Hon var noga med information och återkoppling till oss. Jag fick dock ett ganska slarvigt intryck av barncanceravdelningen. Kontroller, provtagningar och mediciner glömdes bort. Vid första narkosen skulle de ringa efter mig då Astrid skulle väckas. Sen visade det sig att de tappat bort lappen med mitt telefonnummer så hon var vaken och ledsen 40 min innan de springer på mig i korridoren.
Idag var vi till avdelningen här i Umeå igen. Blodvärdet och infektionsprover ser fortfarande bra ut. Idag skall hon få byta ut den aktiva antibiotikabehandlingen mot profylaxbehandling mot nya urininfektioner. Hoppas att också denna mixtur smakar hyfsat bra.
Den sjuksköterska som tog prover på Astrid idag kände igen mig. Det visade sig att hon vårdade mig under de 6 veckor som jag låg på sjukhus då jag just kommit från Korea. Nu fick jag svar på vad det är för ärr jag har på benen. Eftersom jag var svårt sjuk och de inte fick in någon venös infart så fick jag intraossiöst dropp. Det vill säga man borrar en nål in i rörbenen och ger dropp den vägen. Hon berättade att jag var den första patienten med den typen av dropp som hon hade hand om och att hon till och med kom ihåg vilken sal jag låg på. Det är ju nästan 40 år sedan.
Idag har jag tagit mig i kragen och fixat undan lite i jobbmailen och kontaktat försäkringskassan. Vi befinner oss i gråzonen där vård och utredning pågår men vi har ingen diagnos att skriva på alla blanketter. Eftersom jag ammar Astrid så flyger och bor jag med henne. Det verkar förvirrat huruvida Johan får resa och boende betalt.
Herman var i alla fall mycket nöjd med sin födelsedag. Farmor och farfar hade gjort ett fantastiskt jobb med att förbereda kalaset.
Det var både skattjakt, ballonger, serpentiner och tårta.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar