Första sommardagen

...väcker så många minnen till liv. Den här underbara perioden fram till skolavslutningen är också en av de jobbigaste. All förväntan och glädje över att skolåret är slut och att det snart är sommar gör att Edvin saknas lite extra. Kontrasten mellan glädje och sorg blir stor. Speciellt i år. I år skulle han ha tagit studenten och varit på väg ut i livet tillsammans med sina kompisar.
I morse var jag förresten ute och sprang i Gammliaskogen innan det blev så varmt. Fåglarna kvittrade så underbart att till och med jag, som alltid springer med hörlurar, var tvungen att lyssna på dem. Men så var jag tillbaka i morgonen den 15 juli 2009. Om man har varit ute tidigt tidigt på morgonen och sökt sin son i skogen, rädd för att hitta honom död bakom en gran eller en stor sten, så finns allt man upplever med alla sinnen inpräntade för evigt. Jag kommer att fortsätta att springa i skogen på sommarmornarna men just de första varje år kommer att vara speciella.
På sommarens första dag blev det också sommarplantering på graven. Herman är så fascinerad av att det finns en till Edvin begravd i graven bredvid. Han är just nu också mycket intresserad av hur det egentligen går till när man dör. Mycket konkreta funderingar som hur djup graven är, om man får se på när man eldar upp kroppen, om man kan dela på en grav etc. Men det här konkreta är bra också för mig. Bearbetning om och om igen på många olika sätt.